"Man kan ju alltid göra bättre" En studie i pedagogers medvetenhet om och arbete med språkutvecklande arbetssätt

I utbildningssammanhang har språk en särställning och spelar en central roll. Goda språkkunskaper krävs för att lyckas i skolan. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och ska ha sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Sverige är ett mångkulturellt land och det avspeglar sig i många klassrum som präglas av mångfald och flerspråkighet. Ungefär 18 % av eleverna i svensk skola har utländsk bakgrund och det borde förstås påverka hur arbetet i skolan bedrivs. Läraren har en nyckelroll och det krävs att läraren har kunskaper om andraspråksutveckling och arbetssätt som gynnar språk- och kunskapsutveckling positivt. Syftet med den här undersökningen är att belysa hur några pedagogers medvetenhet om andraspråkselevernas speciella situation visar sig i det de säger och vilka arbetssätt de väljer. Även hur man kan utveckla språkutvecklande arbetssätt tas upp och diskuteras. För att undersöka detta genomfördes personliga intervjuer med fem pedagoger och observationer av lektioner på en flerspråkig och mångkulturell skola. I resultatet framgår att det finns en stor medvetenhet om andraspråkselevernas situation som visar sig på olika sätt. Pedagogerna är till övervägande del positiva till flerspråkighet och mångkultur även om de inte lyckas tillvarata elevernas språkliga och kulturella bakgrund i den utsträckning de tycker att de borde. Inte heller samarbetet med modersmålslärarna är så utvecklat som man skulle vilja och till det behöver man tid att tillsammans, lärare och modersmålslärare, planera verksamheten. Pedagogerna anser att modersmålet är en bra grund för utvecklingen också i svenska. Pedagogerna arbetar på olika sätt med de arbetssätt de tror bäst gynnar andraspråkselevernas utveckling, språk- och kunskapsmässigt. Alla pedagogerna är intresserade av att utvecklas och lära sig mer om hur de på bästa sätt ska kunna stötta eleverna i deras mödosamma arbete att erövra ett nytt språk men tiden att samtala med kollegor är knapp och arbetsbördan tung. Av det som framkommit under intervjuer och observationer dras bl.a. slutsatsen att för att utveckla språkutvecklande arbetssätt på en skola krävs inte alltid stora och kostsamma insatser. Det som pedagogerna i den här undersökningen mest saknar är tid att samtala med sina kollegor om hur de arbetar. Intresse och engagemang för andraspråkseleverna finns redan.Svenska som andraspråk SSA133 Vt 2011 Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enströ